Självklart var det Petter som stod på scenen och han levererade som vanligt med en enorm känsla och inlevelse. Stort plus i kanten för det. Jag däremot bara njöt, studsade upp och ner, fotade och svängde med armarna – på samma gång. Tyvärr var en stor del av publiken på gränsen till döda torskar till en början. Någon som satsar på att det berodde på alkoholbrist? Tänkte väl det. Och att jag inte stod intryckt mellan personerna runt mig är även det ett tecken på att allt inte stod rätt till. Men.. no kann vi norrlänningar koma igång vi mä! Jo, dä ble bra dä till sist nä alla väl komm igång.
Jag blev för övrigt bjuden på godiskola tack vare att jag är Hammarbyare. Stort plus i kanten för det!
Här får ni ett par bilder som jag generöst nog bjuder på:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar