Ny blogg

Har bytt blogg! Nu för tiden hittar ni mig på www.andreaib.blogg.se

Kom igen nu, klicka in dig här vetja!

Plötsligt händer det!

Idag fick jag ett paket med posten – som den storbloggare jag är. . . .
I alla fall så var det jackan som jag designade för några månader sen och wow! Jag verkligen älskar den, och ett extra plus är ju att är helt ensam om den.

Unik eller udda, kalla det vad du vill, men det är min melodi.

Första, RIKTIGA snö!

Ikväll kom säsongens första riktiga snö - det vill säga att den stannar kvar på marken och inte smälter som det gjorde i fredags. Självklart så var jag tvungen att springa ut och göra en snöängel. Vad tycks? Erkänn, den är riktigt vacket! Erkänn!

Du och jag, kompis, du och jag.

När jag insåg att min älskade mobiltelefon hade dimpt ner i brevlådan blev det både ett och annat glädje skutt. Jag plockade försiktigt fram telefonen ur det rosa pappret och såg till min glädje att det inte bara var jag som var glad över att vi åter igen var förenade:


Förlåt Tegelstenen – men våran tid tillsammans är över för den här gången..

Torsby – mitt framtida hem?

Jag har precis kommit tillbaka till lägenheten efter några timmar ute i härliga Torsby!
Jag är nu en mästare på att äta med pinnar – bortsett från att mina kramaktiga tag om dem resulterar i smärta och x antal stickor.

Som vanligt blev slutstationen "grillen på torget" där en mjukglass gladeligen gjorde susen i min fortfarande hungriga mage. Ni förstår, man får inte i sig så mycket ris och kyckling med pinnar – även om man är ett proffs som jag.

Imorgon står vattenskoter högst upp på Att göra-listan, vilket inte är helt fel. Mitt stora mål är att slå mitt gamla fartrekord på 102 km/timmen. Önska mig lycka till!

Åselemarknad - Petter

Idag blev det en resa på totalt 40 mil – för att kolla på en 60 minuters lång konsert. Det låter galet va? Och det var det, galet bra!

Självklart var det Petter som stod på scenen och han levererade som vanligt med en enorm känsla och inlevelse. Stort plus i kanten för det. Jag däremot bara njöt, studsade upp och ner, fotade och svängde med armarna – på samma gång. Tyvärr var en stor del av publiken på gränsen till döda torskar till en början. Någon som satsar på att det berodde på alkoholbrist? Tänkte väl det. Och att jag inte stod intryckt mellan personerna runt mig är även det ett tecken på att allt inte stod rätt till. Men.. no kann vi norrlänningar koma igång vi mä! Jo, dä ble bra dä till sist nä alla väl komm igång.

Jag blev för övrigt bjuden på godiskola tack vare att jag är Hammarbyare. Stort plus i kanten för det!

Här får ni ett par bilder som jag generöst nog bjuder på:

Ojdå,

Om en vecka går jag ut NIAN och det är SOMMAR nu!!!

...... ville bara säga det ifall någon vilsen själ – läs Andrea - hade för tillfället förträngt det.
Ska vi riva hela haket?

En kyss i rusningstrafik...

När jag var i Stockholm och praoade förra året så såg jag den här texten på ett broräcke bakom busshållplatsen. Dessa ord har cirkulerat i mitt huvud sen dess. Jag gillar dom på något vis – samtidigt som jag inte alls förstår vad det är som menas. Vad är egentligen budskapet? ”En kyss i rusningstrafik..."

Är det poetiskt? Är det någon form av ett argt meddelande? Är det bara på skämt? Är det namnet på en grupp; ett MC-gäng, en kristen sekt, ett band, sjuårige Niklas pokemonklubb, någons blogg eller en skola? En hälsning till alla stackare som sitter där i dom långa köerna och värnar på att få komma några meter framåt? Är det en rad ur en sångtext? Är meningen inte färdigskriven? Är det ett personligt brev till någons käraste? Det ser ut som att det är gjort med hjälp av en mall, är det så? Jag vet verkligen inte och kanske är det mig som det är fel på. För om det är självklart så får ni gärna tala om det för mig: Vad menas med "En kyss i rusningstrafik..."?

Jag gillar i alla fall hur det låter, det känns jävligt rätt bara.
En kyss i rusningstrafik...

Fast för evigt, i ett nytt begrepp

Jag sitter här vid datorn, planerar att jobba lite, kollar på 50 Cents viktras, jobbar lite, kollar in roliga klipp på Youtube, lyssnar på en och annan gammal nostalgisk låt på Spotify, och plötsligt händer det. Av någon anledning klickar jag mig in på Sneakers n Stuff.

Jag är fast! Denna underbara hemsida - hur kan något så vackert vara så ont på samma gång? Den ena skon - finare än den andra. Priserna är högt över min nuvarande skobudget, ändå drömmer jag. Jag bläddrar. Granskar. Varje liten sko ska ses och bedömas. Jag är i himmelriket. Plötsligt väcks jag ur mina osannolika tankar. Jag klickar snabbt ner sidan. Nu sitter jag här istället och erkänner: Jag är skomissbrukare! Men jag ska sluta, okej?

40 minuter kvar till alla bra program börjar på TV. Man kanske skulle surfa in på någon kul sida.. Varför inte Sneakers n Stuff?

Hockey-VM

Nu ska jag inte ta upp något om den där jävla skitmatchen igår - SJU JÄVLA SEKUNSHELVETEN. Jag ska inte heller prata om bronsmatchen idag - även om både timeouten och tredjemålvakten var avgörande faktorer i vinsten. Nej, nej. Jag ska fria:

Magnus Pääjärvi-Svensson, snälla, söta, rara, gift dig med mig! Leende guldbruna ögon, da-dan dara-dan da-dan, som jag förälskat mig i, da-dan da-dan da-dan.

(Tillägg: Jag friar alltså till den söta hockeykillen, inte till killen med den vackra röst.)