Sommarlovet, för långt?

"Sommarlovet är för långt, eleverna måste få mer tid i skolan. Tio veckors sommarlov är en rest från det gamla bondesamhället då barnen behövdes hemma på gården. I dagens samhälle behöver de fler undervisningstimmar och en mer flexibel utbildning." - Centerpartiet

Seriöst, menar dom allvar? Anställ bättre utbildad personal eller fixa bättre matrial om vi inte lär oss tillräckligt då, men rör inte vårat sommarlov! Sommarlovet är det man längtar till under hela året, det är bland annat då både lärare och elever samlar nya krafter för att orka ännu en termin. Utan lov klarar man inte av att prestera lika bra i skolan.

Att gå i skolan är faktiskt inte så lätt som alla vuxna minns, det är jobbigt. När ni kommer hem från jobbet är ni lediga och kan oftast göra det ni känner för, bara slappa om ni nu vill det. Men vad måste vi göra när vi kommer hem från skolan? Plugga gloser, räkna algebra, skriva uppgifter, läsa på till prov, och detta är inte allt. Såklart att det finns lugnare veckor ibland, men poängen är att vi inte är lediga efter skolan. Vill vi ha en 'trygg framtid med bra utbildning och välbetalda jobb' så kan inte vi bara slappa.

Sommarlovet är 10 vecker, kan vi inte få behålla dom? Livet är till för att levas, så då måste väl vi unga få göra vad vi känner för nån gång, eller? En sak vet jag nu i alla fall, jag ska aldrig någonsin rösta på Centerpartiet!

Alla barnen drack öl, utom Andrea. För hon fick festisen på rea!

Igår var det knattedisco (som Sture beskriver det) på Hammarn. Om jag skulle räkna upp vilka som drack så skulle bloggen sprängas av överbelastning, nästan i alla fall. Det vär väl runt 15 nyktra där totalt.

Oavsett vem man pratade med, oavsett om man känner dom eller inte, så blev man erbjuden något att dricka. Tackade man nej hinner man få en frågande blick innan dom stapplar vidare till nästa. Tjejer gråter och killar slåss, 13åringar håller i burkar som inte alls innehåller Cola och i handfaten på toaletterna spyr folk i omgångar. Ute på planen står ett gäng med gratisfestisar i handen och skrattar mest av alla, nyktra!

Jag var nykter hela kvällen, 6 stycken festisar hann jag dricka till och med, men inte hade jag tråkigt för det. Tvärt om! Runt omkring en blev folk synligt påverkade och ramlade fram kors och tvärs, den fullaste av dom alla sluddrade även fram "Jag kan fasen inte bli full! Det går ju INTE!!". Sure, tänkte vi som fortfarande kunde stå upp.

Jag kommer inte bli en nykterist som fnyser åt allt som har med alkohol att göra, men jag har inget behov av att dricka nu. Jag kan skratta, sjunga och dansa utan sprit, men grejen är att jag även kan komma ihåg det efteråt. Om man som 13åring behöver alkohol för att kunna 'vara sig själv' så kan man ju inte vara stark som person. Många har frågat oss om vi är fulla och när man svarar nej bara skrattar dom. Tydligen är det för vissa en självklarhet att man måste ha druckit minst två cider och en starköl för att bete sig som oss.

Jag personligen tycker att det är något fel i dagens samhälle när personer i tidiga tonåren dricker så mycket på en skolfest att dom efter en timme ligger dubbelvikna i diket.

Opps I did it again

Idag slutade jag runt halv 1, det var riktigt skönt! Jag fick även skjuts hem av en kompis mamma så jag slapp vänta på halv 2-bussen. Skönt det med.

När jag kommer innanför dörren frågar mamma om jag inte tog in posten, 'Näe, men jag kan gå och hämta den!' svarar jag och springer ut genom dörren i min knallrosa jacka. Jag hoppar ner för trappan, skuttar förbi husknuten och gör en piruett förbi vår bil, sen kollar jag bort mot brevlådan och upptäcker det. Ca 20 meter längre bort står en vit bil parkerad, och föraren ser skapligt chockad, men mycket road, ut. Jag stannar på fläcken och utan att tänka en sekund vänder jag mig om och springer för allt jag är värd tillbaka in i huset. Väl inne inser jag hur korkat det var.

Inte nog med att jag kommer dansande fram över uppfarten, jag springer tillbaka i full fart också,. Jag undrar vad stackaren tänkte!
Men jag fattar verkligen inte varför jag gjorde det! I vanliga fall brukar jag inte skämmas, men idag gjorde jag tydligen det. Handla först, tänka sen typ.
När jag kommer innanför dörren denna gång ramlar jag bara ihop på golvet och viker mig i världens skrattanfall. Mamma undrar vad som har hänt och jag gör allt för att förklarar mellan mina skratt.

Någon minut senare går jag ut ännu en gång för att hämta posten. Men denna gång har jag 'bytt' utséende till en turkos jacka och hästsvans, ihopp om att inte bli igenkänd.

Så sitter man här.....

Meningen var att jag nu skulle vara på övernattning i värsta stora huset, med nära till vattnet och kanoterna, med underbara klassen. Men så blev det inte, istället sitter jag här hemma.
Ensam, trött, febrig, med halsont och vitlöksklyftor i öronen. Det sistnämnda resulterar i vitlöksstinkande öron. Jepp, det är min mammas små huskurs-försök de.

Hon har även tryckt i mig nejlika som jag skulle ha och suga på i munnen. Det smakade skit och halsen blev inte ett dugg bättre.. Sen läste hon även upp ur en bok att man skulle lägga vitlök i en yllestrumpa och ha mot halsen. Det skulle även hjälpa om man drog en handduk mellan tårna (extra länge vid stortån) i två minuter. Jag bara skrattade och tyckte det var allmänt sjukt. Strumpor runt halsen och handdukar mallan tårna är nog det sista jag behöver.

Men så vitt jag vet så har hon alltid kommit med såna där konstiga huskurer, somliga hjälper och andra inte, men hennes blandning förra året tog priset!
En blandning vatten och potatismjöl som skulle göra magen bättre. Men, det misslyckades fullständigt totalt! Det smakade tusen gånger värre än nejlikan. Så istället spydde jag alltså upp allt och thats the end of the story.

Men i alla fall, idag runt fyra lyckades jag äntligen somna på soffan och även då lyckades mamma med sånt som bara några här i världen gör.
Om man säger såhär, jag blev väckt av inget mindre än Turkisk musik som spelades på extrem hög volym. Mamma, som egentligen skulle kolla på Mannen som talar med hundar och inte någon Turkisk TV-kanal, skrattar bara. Jag själv inser efter en stunds mumlande och muttrande att det är lite komiskt att hon börjar dunka turkpop medan hennes dotter ligger och sover, halvt döende.

Så detta mina vänner, detta är en helt vanlig dag som sjuk dotter till min mamma.

Så kan det bli ibland...

Jag vet inte vad det är med mig just nu. Jag känner bara för att trycka upp en kudde i ansiktet och bara skrika och gråta. Men problemet är att jag inte har en enda anledning att göra det! Visst att man måste få göra det någon gång, men det känar ju inget till. Mitt liv är underbart, så varför göra det liksom?
Är det för att jag är extremt skolless i slutet av terminen? Bara trött? För att jag lyssnar på en gråtlåt (Listen to your heart)? Lider med omgivningen? Eller bara en helt vanlig tonåring?

Jag bryr mig faktiskt inte heller längre. För nu mina vänner är jag glad igen! Och när blev jag glad? Jo, när låten tog slut... Så problemet var en jävla video på youtube! Det måste vara humor! Att en sång är det enda jag har att vara ledsen över. Fast ändå, det måste ju vara ganska skönt? Det finns ju dom som har det mycket värre än mig. Fast, det är nog en blandnig av den svårbotade inflamarus skoliarus lessiarus, dvs skolless-sjukan.

Men i alla fall: Men efter regn kommer solsken och även i slutet av den mörkaste tunnel kan man ana ljus.
//Den överglada positiva optimistiska ungen.