Andrea - kl 00:30

I natt vaknade jag och befann mig i ett sånt tillstånd där man är mitt emellan dröm och verklighet. Men i detta fall var jag uppenbarligen mer i drömläget än jag anade.

I alla så vaknade jag till i natt och kunde inte komma på vilket håll jag låg åt i sängen, så jag kände mig om för att lista ut vart jag var. Det jag kände både framför mig och på båda sidorna bredvid mig var det en vägg..
Jag blev mycket förbryllad och började kolla efter klockradion för att få ett hum om hur sjutton jag egentligen låg.

Det var ungefär här någonstans som jag vaknade till på riktigt och insåg vart jag var.
Jag hade ställt mig upp i sängen bredvid huvudkudden och stod där och lutade mig mot hörnet samtidigt som jag slog med båda händerna i väggen och skrek "Aj, aj, aj!"

Nu i efterhand är det många frågor och oklarheter som cirkulerar i mitt huvud och jag är faktiskt lite rädd på riktigt!

Förresten, har någon numret till en bra psykolog kan nu gärna skriva det i kommentarsfältet. Eller varför inte; ta mentalsjukhuset direkt.

Nära döden-upplevelse

Nyss gick jag ner från Tennishallen till stan. När jag är några meter från korsningen så kommer en bil i ganska hög fart och kör in i en annan. Det flyger röda delar och glas överallt och jag själv gapar som en galning medan skuttar bort från trottoaren till gräset.

Bilen som blev påkörd får sladd och börjar åka mot mig, men får stopp ungefär fem meter bort.
När båda bilarna har parkerat går jag, fortfarande gapande, fram till bilen, som sladdade mot mig, för att kolla läget:

Jag: Behövs jag? Eller kan jag gå?
Kille: Nej, du kan nog gå..
Jag: Okej. Men…. shit vad rädd jag blev!
Killen: Jag förstår det!
Jag: Men....... lycka till då.
Killen: Haha! Ja, tack.

Nu i efterhand känns kanske inte "lycka till" som den perfekta frasen att säga efter en krock. Lycka till med vad? "Lycka till med att träffa fotgängaren nästa gång", "Lycka till med att bli bättre på att köra bil", "Lycka till med att laga bilen", "Lycka till med att få ut pengar på försäkringen". Jag tänkte nog på något som mest lutade åt det sista alternativet. Men; 1. Jag var chockad 2. Killen skrattade faktiskt. Kanske åt mig, men ändå.

I alla fall, jag lever!

Sverigedemokraterna. . . .

Att jag ens skriver om Sverigedemokraterna är något som är aningen pinsamt. Men eftersom syftet är gott så förlåter jag mig själv..
Idag hade jag ett långt, men inte allt för givande, samtal med ett gäng politiker från Sverigedemokraterna som befann sig i Östersund.

Ganska intressant att de påstår att de är "det minst rasistiska partiet", att reklamfilmen endast var för att väcka uppmärksamhet och att invandrarna själva väljer att placera sig i ghetton.. Tyder det på att de har humor eller på ren svenska är snurriga i bollen - det får ni själva avgöra.

Mer intressant var det att det var fyra, vuxna sverigedemokrater som med alla taggar utåt "argumenterade" mot en 16årig tjej. Lite kul tycker jag..

Fjällvandring . . .

Jag hoppas att ni lägger märke till aggressionen i min tre punkter i rubriken ovan.

Imorgon är det fjällvandrig som står på schemat. Intressant och lärorikt? Det kan man lätt kalla det. Roligt? Visst. Bra för kropp och sjäv? Självklart. MEN - om dessa olika faktorer går ihop med mig, Andrea, är inte säkert. Så det blir verkligen intressant att se hur det går.

1000 spänn på att jag skadar mig! Någon som vågar sätta emot? Tänkte väl det..

Det går åt helvete i alla fall..

Inte för att låta deprimerad eller så, och klaga ska jag inte göra - jag mat på bordet, vänner och föräldrar som älskar mig, och allt med mera.. Men vad fasen?

Jag är ganska realistiak i mitt tänkande, men nu börjar jag tvivla på om det faktiskt sitter en liten ettrig gubbe med vitt skägg där uppe bland molnen – vars enda uppgift är att driva med människor.

Jag håller precis på att flytta hemifrån och att få plats med mina ägodelar mitt rat på 43 kvadrats lägenhet – det borde vara tillräckligt med problem. Men icke sa nicke – nu ska den där lilla mannen komma på ännu mer elakheter: Varför inte förstöra hennes mobil? tänkte han säkert och artig som jag är på tackar för det! Jag har alltid älskat att smsa med.. tegelstenar.

Samma lika.

Jag har börjat panikstäda rummet – vilket alltid leder till en större röra än innan projektet startade. Idag är det inget som skiljer sig från det vanliga och allt är en total katastrof.. Något som min mamma nyss fick bevittna.
Mamma: Oj......
Andrea: Men det är inte SÅ farligt som det ser ut!
Mamma: Bra! För det ser FÖR JÄVLIGT ut!

Obi-dobi-dobi doOlyckan

På bild nummer ett ser ni en mycket entusiastisk skidåkare som tror sig vara världsbäst på längdskidor och har tagit ordspråket "Du kan mer än du tror" på lite för stort allvar.
På den andra bilden ser ni att verkligheten har kommit ikapp denna flicka och skickar henne - bara för att retas – rätt ner i marken i en brant backe.

Torsbys sjukhus är nu en bekant plats för denna olycksdrabbade person – flickan som så klart är.... jag.

Stalker?

Jag sitter i skrivande stund och försöker ta reda på all information som går om Tanner Foust – det går.. sådär. Jag har lärt mig en del, vilket jag har antecknat, men det går ändå.. sådär.
Så finns det en X-gamesnörd som kan ge mig en privatlektion? I så fall vet ni vad ni ska göra!

Psst, ni ska kommentera då.

Ni vet, ja... eum, jo!

Ni frågar er säkert, hur är läget hos mig?

Jag har inte badat i sommar. Mina ben är vitare än Edward Cullens hy. Jag har kvar min extrema fobi för skördetröskor och Micke Spreitz Ronald Niedermann. Jag har för lite pengar/är för snål för att handla kläder som jag egentligen inte är i behov av. Jag är trött och kissnödig. Jag har ångest över allt som ska ner i den lilla, lilla resväskan inför en veckas semester i Värmland.

Hur fasen tror ni läget är? Det är – stabilt så att säga.

Fast för evigt, i ett nytt begrepp

Jag sitter här vid datorn, planerar att jobba lite, kollar på 50 Cents viktras, jobbar lite, kollar in roliga klipp på Youtube, lyssnar på en och annan gammal nostalgisk låt på Spotify, och plötsligt händer det. Av någon anledning klickar jag mig in på Sneakers n Stuff.

Jag är fast! Denna underbara hemsida - hur kan något så vackert vara så ont på samma gång? Den ena skon - finare än den andra. Priserna är högt över min nuvarande skobudget, ändå drömmer jag. Jag bläddrar. Granskar. Varje liten sko ska ses och bedömas. Jag är i himmelriket. Plötsligt väcks jag ur mina osannolika tankar. Jag klickar snabbt ner sidan. Nu sitter jag här istället och erkänner: Jag är skomissbrukare! Men jag ska sluta, okej?

40 minuter kvar till alla bra program börjar på TV. Man kanske skulle surfa in på någon kul sida.. Varför inte Sneakers n Stuff?

Grattis!

Idag är det ett år sen jag klarade EU-kortet.
Idag är det 36 år sen Petter föddes.

Jag kommer ihåg att Petter fyller år av just den anledningen - moppekortet. Det var en historisk dag i mitt blott 16åriga liv. Det var, och kommer för all framtid vara, en dag som symboliserar friheten och dess ädla konst. Det var då, den 25 maj 2009, som jag växte upp från ett barn till ett större barn. Jag sa en gång at.....

Äh, vem försöker jag lura? Det är precis tvärt om.. Men det låter mindre patetiskt att förvrida sanningen ibland.

Hjälp!

Okej, nu är det så här att jag har fått för mig att jag ska lära mig att spela gitarr. Jag tänker såhär: Om några månader kommer jag att bo helt själv i en etta på 43 kvadrat i Östersund. Läxor och hemuppgifter kan inte ta hela kvällarna att fixa och datorn och TVn är nog något jag kommer att bli less på. Att sitta och plinga på keyborden i min ensamhet känns bara.. ensamt. Så vad finns då kvar?
1. Skaffa en gitarr.
eller....
2. Samla på frimärken.

Det blev alltså alternativ 1 – även om frimärkena var mycket frestande.
MEN, eftersom jag är lika lost i gitarrdjungeln som en Norrlänning är i Stockholm så behöver jag hjälp. Vart hittar jag en bra gitarr för losers (reds anm. nybörjare) som mig till ett skapligt bra pris? Jag har hittat massa olika gitarrset för runt sjuhundringen, men kan det vara bra kvalité för det låga priset? Det låter för billigt enligt mig i alla fall. Eller är det dyrt?

Ni ser, jag kan inget alls! Så lite tips skulle sitta fint nu. Seså, kommentera nu.

Tidsinställt inlägg

Jepp, jag försöker mig alltså på ett tidsinställt inlägg. Om nu ser detta så lackades jag kort sagt – men om ni inte ser det vet ni inte ens att jag försökte, så ni får alltså inte veta att jag misslyckades. HA, känn på den va! Men det är i alla fall värt ett försök. Fast jag är inte säkert på att det är lönt eftersom alla mina bloggläsare antingen befinner sig i Göteborg eller Danmark på klassresa. Eller finns det någon annan här som inte har vågat lämnat ett spår efter sig?

Idag är jag i alla fall på tivolit Tivoli (fantasin flödade när det namnet bestämdes) i Köpenhamn om allt går enligt planerna. Förhoppningsvis så är det strålande väder ute och alla är friska och krya. Imorgon ska vi på rundtur i själva Köpenhamn och ..... Nej, nu skiter jag i det här "Idag ska jag bla bla bla" som ingen faktiskt bryr sig om. Det är tråkigt och intetsägande helt enkelt och det finns ingenting alls i det jag skriver som någon förutom jag kan tänkas ha nytta av.

Önska mig en trevlig resa och snälla bloggvärld: Skriv inte för mycket intressanta saker - det vore hemskt att missa alla härliga inlägg om Kissies solariummissbruk, Paows hår, Dessies alla killar och Fokis söta saker.

Modebloggarnas skräck . . .

Ikväll är det dansavslutning på Centrum och såklart hindras jag inte av att väckarklockan är ställd på 05:00. Fast det finns faktiskt ett smärre bekymmer: Alla mina kläder ligger i en rosa resväska och väntar på att få åka ut och resa. Så kvällens outfit blir ett Ed Hardy-linne, en oversize skjorta, ett par stuprörsjeans och så sneakers på fötterna.

Jag vet alltså att det ser hemskt ut, därför är såna kommentarer helt överskattade. Tack på förhand, // Andrea iB

((Därför hänger man ut sin egen pappa i bloggen.))

Idag fick pappa i uppdrag att köpa rakgelé till mig inför Danmarksresan och tro på sjutton att han misslyckas. Det han kommer hem med är nämligen rakgelé för killar. Jag förstår inte, det syns väl om det är för tjejer? Tänk rosa. ROSA!

När han kommit med förklaringen "Men det var det enda de hade." fick jag nog. Jag, nyvaken som jag var, förklarade klart och tydligt för honom att jag är tjej och alltså inte så pass maskulin. En tjej med bröst som ska raka mina ben - inte skägg eftersom jag nämligen inte har ansiktshår. Och att det är samma sak att komma hem med rakgelé för män till ens 16åriga dotter som att köpa morötter för att gurkan är slut.

Jag kan se hans min framför mig när han inser att det är slut på tamponger.

.... och där gick det över styr!

Som tjej hör det till att packa med sig mycket kläder när man ska bort, va? Precis. Men jag börjar nu tvivla om jag håller mig innanför dessa klassiska ramar.

Packning till Danmark, torsdag-söndag:
* En regnjacka, en "vanlig" jacka och en skinnjacka.
* Ett par jeans, ett par jeansshorts, ett par mjukisbyxor, ett par leggings, ett par regnbyxor och så sovbyxor.
* En hoodie, en "vanlig" tjocktröja och sovtröjan.
* Två linnen, en långärmad tröja (... kommer bli med ...)
* Underkläder i massor, sju par strumpor och bikini (tillägg badshorts)
* Två par skor.
* Plattång, smink, handdukar x2, hår- och badprodukter, linser och glasögon, solglasögon, mössa, sjal, öronproppar, musiktillbehör, en ryggsäck och min älskade Petter-väska, bok, tidning, pengar, kamera, Alvedon och Ipren, åksjuketabletter, vattenflaskor ....

Ni fattar poängen? Listan är oändlig och jag börjar bli orolig över mitt sinnessjuka packningsbeteende för en resa på fyra dagar. Det kan knappats vara fullt normalt!

Jag ser mina vänner skutta förbi med en liten ryggsäck. En ryggsäck som innehåller kläder för en veckas utlandssemester. En ryggsäck som inte skulle rymma halva mitt handbagage. Själv kommer jag med min 60-liters, knallrosa resväska för en natt borta.

Passande nog placerar jag detta inlägg under "Problem". Men det får prata om imorgon när det är dax att hälsa på Farbror Psykolog. Min receptbelagda medicin är nästan slut vilket kan få allvarliga konsekvenser. Hoppas han har kakor. Psykologen alltså. Inte tabletterna.

Hur var det man sa, sa du?

Det som inte dödar, härdar! är ett citat som jag har hört vid X antal tillfällen. Eftersom jag har varit på gränsen till död hela dagen så är det inte mer än rätt att jag är ordentligt med härdad nu!

Det började med Nationellt Prov i matte - behövs det en kommentar?

Efter provet var det dags för intervall träning, 500 meter x 5. Tiderna blev bra faktiskt, det skilde bara runt 10 sek mellan första och sista rundan, men när jag väl var klar... Oj, oj, oj säger jag bara! Med tanke på att jag sprang de två sista varven på ren tjurskallighet - utan astmamedicin - så var det inte så konstigt att jag började fundera när jag låg där död på vägkanten när jag var färdig:
"Vilken sida av vägen är minst pinsam att spy på?", "Hinner jag tillbaka till skolan innan jag måste spy?", "Ska jag ringa eller smsa mamma och be henne hämta mig?", "Vänta nu spyr jag! Nej, falskt alarm. Men nu gör jag det! Inte nu heller? Nehepp. Men nu då? ..." osv, osv.
Alla dessa tankar var dock helt bortkastade, jag spydde aldrig. Jag somnade på soffan när jag kom hem, men jag spydde inte!

Nyss skulle jag platta luggen - istället blev vänster öra offret.
Jag har i och för sig bränt mig en hel del gånger, men jag har aldrig placerat plattången på örat och sedan pressat ihop. Så det var en ny, smärtsam upplevelse. Resultatet blev platt med en fin, knallröd färg.

När ni ser min dag och dess följsamma otursattacker kanske eran blev aningen bättre?
Om inte kan jag glädja er med att min träningsverk imorgon kommer att ligga på topp.
Nu då? Känner ni lite skadeglädje där framför datorn? Uppdrag slutfört.

Genmanipulerad mat,

Nu sitter jag i skrivande stund och letar efter information om genmanipulerad mat. Googlar runt lite. Hittar bilder på tjurar, vars muskler är så pass fyllda med skit att de knappt kan gå. Ändå har jag - åsiktsmaskinen själv - ingen bestämd åsikt. Än. Det kan bero på att jag inte har listat ut vad genmanipulerad mat riktigt betyder tack vare brist på information, eller ren lathet. Det tar emot att erkänna att det är troligen någon form av kombination.
Om jag bara får lov att ha ett visst antal åsikter, varför då slösa bort dem?

Jag fick en lapp av skolsyster imorse. "Dags att vaccinera din 12åring!" stod det på den med stora bokstäver. Ganska lustigt med tanke på att jag fick skoterkortet på posten idag.

Om exakt 30 dagar bär det av till Köpenhamn. Borde kanske lära mig några danska fraser? Tänk vad jag skulle glänsa inför klassen då. Har redan lärt mig en riktigt bra en som jag längtar efter att använda: Hvor er toilettet? Jeg dør hvis jeg ikke kan tage trykket. Min tisse blære sprænger alvorligt snart!