Nära döden-upplevelse

Nyss gick jag ner från Tennishallen till stan. När jag är några meter från korsningen så kommer en bil i ganska hög fart och kör in i en annan. Det flyger röda delar och glas överallt och jag själv gapar som en galning medan skuttar bort från trottoaren till gräset.

Bilen som blev påkörd får sladd och börjar åka mot mig, men får stopp ungefär fem meter bort.
När båda bilarna har parkerat går jag, fortfarande gapande, fram till bilen, som sladdade mot mig, för att kolla läget:

Jag: Behövs jag? Eller kan jag gå?
Kille: Nej, du kan nog gå..
Jag: Okej. Men…. shit vad rädd jag blev!
Killen: Jag förstår det!
Jag: Men....... lycka till då.
Killen: Haha! Ja, tack.

Nu i efterhand känns kanske inte "lycka till" som den perfekta frasen att säga efter en krock. Lycka till med vad? "Lycka till med att träffa fotgängaren nästa gång", "Lycka till med att bli bättre på att köra bil", "Lycka till med att laga bilen", "Lycka till med att få ut pengar på försäkringen". Jag tänkte nog på något som mest lutade åt det sista alternativet. Men; 1. Jag var chockad 2. Killen skrattade faktiskt. Kanske åt mig, men ändå.

I alla fall, jag lever!