Vad ska man säga?

Imorron är det julafton och allt är som vanligt.
Det blir tredje, fjärde och femte världskriget när vi ska klä julgranen, vilket slutar med att mamma och jag smäller i varsin dörr och pappa står själv och klär granen. Tack och lov är varken jag eller mamma långsura, så vi blir vänner igen lika snabbt som vi blev osams.

Och så har vi ju Bingolotto, sist vi köpte en lott var nog 23 december 2007, men till saken nu då. Jämt när vi gör något, och då menar jag verkligen jämt, så blir det inte som för alla andra. Tex. när man spelar Bingolotto brukar det vara mysigt, hela familjen sitter i soffan och kryssar i sifferrutorna, men här är det inte så. Nyss lät det så här:
Mamma: RIIIING!
Pappa: Vaa..?
Mamma: Meeeen ring! Vi ska ju vinna nu!
Pappa: Eum...?
Mamma: Men ge mej bara telefonen!

Som ni säkert fattar så är vi inte som alla andra familjer, men när vi gör något så har vi 10000 gånger roligare! Så jag måste erkänna att jag älskar mina föräldrar otroligt mycket! Även om dom (som vilka andra föräldrar) är mycket mycket pinsamma.

Men nu ska jag försöka sova, tror jag... Nattinatti