Ett livstecken, eller något åt det hållet?

I fredags var jag faktiskt ganska glad. Jag låg bra till -om inte till och med före- i skolarbetet, men straff till den som har det lätt under mer än en dag!
Nej, jag vet inte vad jag ska skriva, jag är helt slut. Jag är sjuk, troligen är det både svininfluensa och så har jag lunginflammation. Jobbigt? Skapligt faktiskt. Sen har jag panik, snart är det jul, vår, sommar och så gymnasiet. Vart ska jag ta vägen? Jag vet verkligen inte! Det är jobbigt, suck! Prestationsångest!!

Just nu försöker jag att bara ta det lugnt och bli frisk snarast möjligt, men inte klarar jag av att ta det lugnt? När jag vilar får jag ångest för att jag vilar och när jag försöker jobba inser jag att det verkligen inte går! Det är faktiskt ganska irriterande att vara sjuk, vet ni om det?

Fast jag har inget vettigt att skriva, ville mest tala om att jag lever. Kul va? Jag lever! Nu kan ni fira hemma i era soffor och ha lite fredagsmys, wooohooo! Tänk inte på stackars, sjuka mig bara, jag har det bra, eller typ..

Nej, nu vet ni att jag lever. Visst, jag har skrivit avskedsbrev och planerat min kanske kommande begravning, men jag lever. Kram på er och lycka till med livet, vi hörs om jag klarar mig.
Jag måste också få klaga på livet ibland, jag är ju "emo-markuus", med humor då..

Men egentligen, nu är jag bara konstig och skriver om helt ovettiga saker som ingen bryr dig om, så vad säger vi?
Äh, tja på er!