Första dagen utan skolplikt:

Det finns säkert några vilsna själar där ute som undrar hur jag firade min första, hela, dag utan skolplikt? Inte? Synd, men jag ska berätta det ändå!

Jag vaknar, tidigt och bra, klockan 13:20 efter en lång natt med andra glada sommarlovsfirare. När det sedan bär av mot rallytävlingen ser vi till våran förvåning att det står två hästar på rastplatsen bara 1 km från vårat hus. Vi stannar och medan pappa åker bort till ägarnas hus stannar jag och mamma för att se till att inte hästarna blir påkörda.

När jag står där, precis framför en gigantisk islandshäst, slås jag av tanken att jag är på gränsen till hästrädd. Hästen kollar förbryllat upp på mig som om han har hört mina tankar och känner sedan för att retas lite med mig. Så, han börjar trava ut mot vägen med ett hånflin på läpparna.

När jag springer ut på vägen – för att stoppa hästen på så sätt utan att jaga efter den – kommer det två bilar. Jag ställer mig i mitten på motsatt körfält och börjar med stora armrörelser att vinka ner farten. Men icke sa nicke! Den första bilen gasar förbi i 110 km/timmen. I den situationen blir man lätt sur förstår ni, så jag höjer mitt mellersta finger och skriker för allt jag är värd "In your rygg! Sänk farten för *censur* din *censur* utländska *censur*. *censur x75*"
Att bilen var utländsk borde inte ha haft någon som helst betydelse angående mina två tecken, jag tror varenda kotte i Europa förstår dessa.

Nu undrar ni säkert: Hur gick det då? Vad hände med hästarna?
Jag – numera även kallad Hästproffset – och mamma lyckades driva hästarna tillbaka till deras hage där ägarna snabbt kom farandes och tog över.
Att en av hästarna nästan sket på mig, det är en annan historia.

PUSS!