Faan

Nu har jag gråtit nästan konasant i 3 timmar, men inget blir bättre av det. Tårarna bara forsar och det känns som att hela mitt hjärta har slitits ut ur kroppen och sen blivit påkört av 1000 lastbliar.
Ingen nära kompis har tidigare flyttat så jag har inte insett hur jobbigt det kunde bli förän nu. Faan vännen, faan vad jag kommer sakna dig!

Men jag vet, jag vet att allt blir bättre, att jag kommer må bättre sen. Men ska jag vara ärlig så bryr jag mig inte ett skit om det just nu! NU spelar det ingen roll om jag har kommit över det om 1 år, för jag lever nämligen här och nu!

Jag har inte varit så här ledsen och sorgsen på flera, flera år!
Främst är det väl just för att jag inte har kontrollen över det. Jag kan inte ändra på det eller styra det, vilket gör mig frustrerad.

Jävla Gotland, jävla flytt, jävla skit! Jag kommer sakna dej:'(